Stress!

Känner mig konstant stressad o det börjar ta ut sin rätt. Vaknar nästan varje morgon med en huvudvärk som inte är ur denna värld o som sitter i halva dagen. Ligger antagligen o spänner mig nätterna igenom, är stressad över att jag snart kommer bli väckt. Ibland hinner jag inte mer än o somna innan jag blir väckt igen. Så inatt sov jag inne på golvet i Loves rum så att jag skulle slippa springa upp o ner. Skönt, inte speciellt....

Sen är jag stressad över att jag känner att jag hela tiden måste hitta på saker som håller Love nöjd. Hela tiden måste vi göra nåt, jag orkar inte...

Igår var vi inne o handlade höstkläder o Love gnäller konstant i vagnen. Jag försöker bära honom men det är inte bra det heller, sätter ner han på golvet, vilket funkar bra tills han ramlar o slår i huvudet. Jätteskrik o jag får dåligt samvete. Ännu mera stress...

Åka buss funkar ibland o ibland inte, så hela bussresan är blir ett stressmoment ifall han ska börja gnälla.

Promenera hem, blir att jag springer fram med hjärtat i halsgropen, för rätt som det vill han inte åka vagn längre o då blir det skrik.

När han sover är jag stressad över att han ska vakna för tidigt vilket innebär ännu mer gnäll o jag orkar inte det.

Jag vet att jag måste sluta känna så här men det är lättare sagt än gjort.